HSK -Moholms sk 1-6 (1-2)

Jaha, en betydligt tråkigare skrivelse än förra matchen både spelmässigt och resultatmässigt. Mina tankar kring matchen blir något vridna när jag själv får hoppa in och spela så idag blir det målvaktens/tränarens upplevelse av matchen som återges.

Det känns som att vi vid samling och uppvärmning är ett laddat gäng som ser fram mot matchen. Det är hyfsat avslappnade men ändå taggade tjejer.
När matchen sen startar är det som att Moholm spräcker vår lilla bubbla från tidigare match och dagens uppvärmning. De trycker på och vi tappar fattningen. Vi kommer inte rätt i våra positioner och får mest ägna oss åt att jaga. När vi ändå får tag i bollen och vågar ta det lugnt så har vi ett par fina bollar framåt och trotts motståndarnas tryck lyckas vi ta ledningen genom Sandra. Där och då känns det ändå, för mig, som att detta kan bli en match. Extra kul är det ju också att vi gör spelmål. Efter bara några minuter får dock Moholm en gratis straff där det är hur tydligt som helst att det filmas men domaren har ju dömt. 1-1 blir det och här är det nog som den sista luften lite går ur. Vi går till halvlek med underläge 1-2.

Halvleksvilan består av att vi pratar ihop oss om att vi måste komma fram, våga visa oss och spela bollen.

Men som sagt luften har redan gått ur. Vi gör ett litet lyft i början på andra halvlek men när Moholm sedan gör 1-3 och vi fortsätter att ägna oss åt att jaga både egna och deras bollar rinner det ifrån oss. Fler och fler börjar hänga med huvudena och inte ta sina jobb fullt ut och det smittar snabbt i laget. Jag vill dock lyfts våra 4 i backlinjen som inte ger sig även om misstag begås.

Jag tror att alla spelare var helt slut efter matchen, både fysiskt och mentalt. Det var i alla fall jag. Många kämpar verkligen efter bästa förmåga för dagen men vi gör det så himla svårt för oss själva genom att inte göra matchen tillsammans. Vi måste ta med oss det vi hade mot Ulvåker, kämparglöden både för boll och för varandra. Den måste vi ha om vi ska ”slippa” de här riktiga dipparna. Jag var i alla fall inte nöjd med min egen insats i matchen och jag tror att det är fler än jag som har samma känsla om sin insats. Nu tränar vi på i veckan och höjer oss inför fredagens match mot Fågelås för nu vet vi hur det kan gå om vi gör matchen tillsammans men också hur utfallet blir om vi inte gör det.

Elin Davidsson